Olivträd skjuter skott.  

 Sommaren 2011 köppte jag ett olivträd, eller rättare ett litet skott. Tog fram det i våras och började vänja det vid utelivet igen. 

Tyvärr så var det nog inte livsdugligt från början utan dog där det stod utanför min dörr    

Jag blev så ledsen för jag tycker olivträd är lite speciella. De kan om de får en chans bli 1500 år, det inger respekt.

Ja, det var ju bara att kasta och gå vidare. Jag sörjde mitt lilla träd och tänkte att det var inte meningen att jag skulle ha ett olivträd, som stående utanför min dörr  skulle hälsa mina vänner välkomna. Jag drömde om hur det skulle se ut och höll utkik i affärerna. 

Men de hade bara stora träd som kostade nästan 1000 kr, och med tanke på resultatet av det förra så tyckte jag det blev lite för dyrt att chansa.

Men så en dag så stod de där, lagom stort, lagom pris och bara ville följa med mig hem. 

Jag var överlycklig tyckte det såg fint ut där det stod och spred välkomstenergi.

Så kom hösten och det var dax igen för att ta in mitt olivträd för vinterförvaring. Det har gått bra än så länge, tror jag. Jag har det stående i en kallhall med ljus från dörrfönstret. Vattnar det med måtta men då och då så får det en skvätt. Det har tappat bladen men det ska det göra. Inte alla blad förstås men en hel del. Det har gjort något annat och det är det som jag inte vet om det är bra eller dåligt. Mitt olivträd har skjutit skott, det växer i toppen och inte litet heller utan långa ljusa nya grenar. 

Jag hoppas verkligen att detta träd vill följa med mig i många år och kanske växa upp och bilda oliver. Det vore kul att få se oliver gröna sköna dingla från grenarna. Drömma måste man få. :)

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Släpp inte dina drömmar, de för dig vidare.

Hej på er!

Jag har suttit och tittat på ett program om en man som var gift med fyra,4, fruar!?! Enligt deras religion var det ok. Fruarna kallade varandra systerfruar. De bodde i var sitt hus och gick till varandra och fick och gav råd om äktenskapet. Det fans fördelar, de hade alltid någon som kunde hjälpa med barnen eller andra saker som de själva inte var så duktiga på. Men hur kunde dom leva med den vetenskapen att i natt är han i hus nr 2. Varje fru kramade och pussade han inför de andra.  Jag skulle då inte kunna leva så. Vad tycker ni, skulle ni vilja dela er man med fler fruar, systerfruar som ni drack kaffe och småpratade med på dagarna?

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Akta er för choklad ni kan få utslag.....på vågen.   

I dag är det ett år sedan min vän och före detta svägerska gick över till andra sidan. Jag har fortfarande svårt att förstå att hon inte finns mer här på jorden.

Kunde inte radera hennes telefon nr från min mobil, först när jag bytte telefon så la jag inte in det bara. Hon var, är, den person som jag känt längst i livet förutom min familj. Vi var väldigt mycket tillsammans när vi var svägerskor, vi hade samma intressen som svamp och bärplockning. Handarbete var ett annat ämne som vi djupdök i tillsammans. Så skildes min fd. man och jag, jag och min svägerska  försökte hålla ihop men det kom liksom av sig(svåra ställningstagande som inte behövts tas) och vi kom också ifrån varandra. Men så en dag så stötte vi ihop på en affär och insåg att vi måste träffas igen. Det gjorde vi, men sjukdomen kom och vi hann aldrig riktigt ikapp igen. Jag saknar henne oerhört mycket men jag vet att vi  kommer att träffas igen någon gång.

Hon blev 65 år och dog i lungcancer och kol pga rökning. Jag rökte också då i början när vi var svägerskor, men slutade när jag såg min dåvarande svärfar (hennes pappa) dö just i det som hon sen dog av. 

Så govänner låt aldrig något komma emellan hur litet eller stort det än är, red ut det, det var hon och jag helt överens om. Är så innerligt tacksam för att vi han göra detta för ingen av oss visste ju att vi hade så kort tid kvar.

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Upprepar det som står ovan låt inget komma emellan vänskap.

I dag ska vi stråla samman hos mamma min bror med fam, och jag med min man.

Vi har mat med oss och delat upp detta mellan oss så jag tar huvudrätt grönsaker och efterätt och han tar dryck sallad och tårta. Nästa gång byter vi och gör tvärtom. Så här gör vi till min mans mamma med och det gör att vi ses alla ibland. De gamla mammorna tycker att det är så bra och så slipper de bestyren. Min mamma är 91 år och svärmor är 94 år, båda två är pigga men har svårt att komma ihåg saker.  Jag tycker de är otroligt duktiga ändå med tanke på ålder, jag menar hur ska JAG bli som redan nu glömmer. 

Kramar till alla från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Njut i dag om morgondagen vet du inget.

Nu har jag haft två lediga dagar som jag inte gjort ett enda dugg på. Gud vad det var skönt att bara vara. Men det var inte riktigt sant, jag har tänkt på det gångna året och på hur det har förändrat mig.

2012 det var då jag tog mod till mig och skrev en dikt som andra för mig helt främmande människor läste. Jag började blogga, jag som inte kan stava. Tack och lov så finns det stavningsprogram.

Jag har alltid tyckt om att läsa, älskar böcker men därifrån till att skriva själv det var...stort.

Efter den första dikten var det som att öppna en dammlucka. Jag skrev och skrev, svårt att beskriva alla känslor som dök upp. Ibland var det som om det inte var jag som skrev, vet inte hur jag ska beskriva känslan. Kanske med en dikt som jag skrivit.

Ängelns hjälp

Jag lägger mina tankar i en ängels hand 
tilliten är total 
mina ord strör hon sen på papper 
vördnadsfullt 
jag häpnar hur hon blandar 
vad hon gör med mina ord 
varligt 

hon skrämmer mig ibland 
vet inte om det är hon eller jag 
då 
styrker hon min kind 
kärleksfullt 
och säger...se 
dina ord är de som ligger 
i min hand 
se nu 
jag blåser på dem 
sen landar de på papperet 
och bildar meningar 
av orden som du gav 

hoppfullt 
sträcker hon ut handen 
ber om mer 

Skogsfen

Jag har fått en annan inställning till livet. Jag känner av stämningar, det har jag gjort förut med men nu har jag lovat mig själv att utveckla den gåvan. 

Det har hänt mycket mer under året som säkert har påverkat mig. Men jag har ett annat sätt att möta problemen nu.

Det var lite hur året som gått påverkat mig. Hur har året påverkat dig?

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Öppna dina sinnen och ditt hjärta, då sker det fina saker.

Hej på er!

Ja, så var det 2013 då, en del trodde inte att vi skulle få uppleva den här dagen. En kalender skriven för länge sedan antydde att allt tog slut 21-12-2012. Men sen kom förklaringarna, de hade flera kalendrar, Maya folket...det var en ny början som kom.

En början på något gott en andlig förståelse ska nu börja och sprida sig över världen. Man ska börja se varandra som människor alla som jämnlika...svält ska utrotas. Rika ska dela med sig till de som behöver och alla krig ska ta slut.  Jag ber att detta är sant, om bara något litet korn av detta är sant, så snälla låt det vara så.

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Detta är första dagen på resten av ditt liv, gör den till en bra dag.