tulipaner

8 november 2013 13:41

Hoppas du får vila ut under helgen!
du fick ett välkomnande hem av tiken:)
slappna av om hanen kommer,dom känner av så fort om man är rädd.
men jag tycker ändå att grannen ska hålla koll på sina hundar,dom ska ju inte springa till dig oavsett du rädd eller inte!

hoppas nu att det inte händer mer !/kram

skogsfen

10 november 2013 11:08

Du har rätt de ska inte springa till andra hur som helst. Det kan ju vara någon som är väldigt hundrädd och då blir ju problemet inte bättre. Men denna lilla, ja hon är inte sååå liten men jämfört med honom så är hon liten, tik är så älskvärd och snäll. Jag är inte hundrädd, men hanen är lite opålitlig och skadad sen han var liten så honom aktar jag mig för.
Kramisar från Skogsfen.

Spanaren

8 november 2013 14:51

Så varmt du berättar om dina grannar och deras hundar.
Det är säkert bara munväder i hanen eller ...
Strongt att du gick dit fastän du kände dig rädd för hanen *tumme upp* Det kunde ha hänt något?!?! Ha en fin fredag/kram

skogsfen

10 november 2013 11:15

Nja munväder är det nog inte bara...han är skadad sen han var liten och det är grannen som tagit hand om honom. Grannen har hela denna hunds kärlek och tvärt om. Grannen har gjort vad han kan för att hanen ska hålla sig där han ska vara. Med respekt för oss andra, men det kan ändå hända något. Jag går inte omkring och oroar mig men när det dyker upp en hund i mörkret då hajar man till. Gillar detta unga par som kämpar på, på bästa sätt. Förstår denna kärlek mellan hund och människa.
Kram på dig Spanarvän från Skogsfen.

primrose

8 november 2013 19:18

Förstår din rädsla, jag är inte rädd för hundar, men om han inte verkar vara att lita på och skulle komma själv, nej då vet jag inte hur jag skulle känna mig, jag menar anfaller den så är man ju ganska chanslös!
Precis man måste övervinna en rädsla för att vara modig, det är ju många som gör saker utan att vara rädda, då är dom ju inte särskilt modiga ,-)
Ha det fint. KRAM Primrose ,-)

skogsfen

10 november 2013 11:19

Precis hunden är inte att lita på men den har inte skadat någon här för husse skyddar den och tar hand om den. Men det har hänt några få gånger att den kommit ut själv. Och det är en Pitbull.
Jag var ganska spak men det kunde ju hänt något och vad har man grannar till för om inte för att hjälpa varandra. Gillar dessutom paret i granngården.
Kram från Skogsfen.

Ruth

8 november 2013 20:39

En omtumlande berättelse om rädsla, jag har respekt för vissa hundraser trotts att jag är hund-van. Det började med schäfer hundar i slutet på 70: talet, 85 startade vi kennel med en stor hundras Berner Sennen, trotts hundvana max så har jag stor respekt för hundar jag inte känner till 100% , det skall man ha. Hundar känner på våran kroppsdoft om vi är rädda och då känner dem ett övertag, men det behöver inte betyda att den går till angrepp. Ingen skall sakna respekt för många saker i livet.
Kram min vän.

skogsfen

10 november 2013 11:26

Ja man ska ha respekt för främmande hundar, även hundar man vet är opålitliga. Jag är också hundvan har haft schäfer, labrador, cockerspaniel. Det är bara denna hund som jag känt rädsla inför pga av dess icke normala beteende som baserar sig på avel och uppväxt.
Kram från Skogsfen.

Inger Maryissa

8 november 2013 21:57

Jo, stora hundar kan verkligen kännas respektingivande och även jag som normalt inte är rädd för hundar kan känna mig lite "skakis" i närheten av dem..
speciellt när jag inte känner dem...
förut här där jag bor och i lägenheten mitt emot så hade ägaren ett par större hundar typ Pitbull tror jag...
och det kändes ganska "kymigt" att trängas i hissen tillsammans med dem...
och dessutom tror jag inte ägaren tog så bra hand om dem,
då ett par gånger de tydligen hade varit ensamma hemma alltför länge,
och jag hörde hur de ylade inne i lägenheten och klöste på dörren...
Och ett tag efter de så hade grannen flyttat...

Min mamma brukade också säga när jag var liten att jag inte skulle klappa hundar...
men jag kunde ju inte låta bli...
och en gång klappade jag grannens tax som var bunden utanför porten, och den bet mig i benet...
och oj, vad rädd jag var för denna hund efteråt...

Jag är inte nu rädd för hundar men skulle inte klappa okända hundar...
Kram

skogsfen

10 november 2013 11:29

I dag skulle inte jag heller klappa en okänd hund...om den inte visade att det var OK. Fy vad obehagligt med grannar som inte sköter sina hundar. Min granne gör iaf allt för att det ska bli så bra som möjligt.
Kramar från Skogsfen.

Bosse Lidén

11 november 2013 18:39

Jag pratar heller inte pitbullska. Läbbigt. Helst när det är mörkt ute och man inte hinner se. Förstår din rädsla. "Renodlade" kamphundar tycker jag inte ska få finnas. Det finns så många andra raser att välja på. jag vet att det finns skötsamma hundar och ägare. Det handlar inte om det. Alla människor kan tappa humöret då och då. Här räcker det med ett snedsteg så kan det få stora konsekvenser. Kram från en som ägt en liten och söt hund som trodde han var störst av alla.

skogsfen

12 november 2013 19:26

Ja pitbullterrier är en hundras som jag inte är så svag för, men den lilla honan har vunnit mitt hjärta.
Din lilla stora hund hade självförtroende och det är bra. Det är när de inte har det som de kan bli farliga.
Kram från Skogsfen.

Lynx63

13 november 2013 00:16

Oj så spännande, ja hannarna kan se bistra ut men är oftast lika goa som tikarna. Men som du säger, denna hanne är dock en omplacerings hund va jag förstår. Klappa aldrig den på huvudet, utan under hakan eller inte alls.

Huvudet är oftast det stället som dom som vill förstöra en hund använder, snabba hårda slag på skallen hetsar hunden då den är valp. Sen kommer ett barn och bara vill klappa den vuxna hunden. Men då smäller det.

Så man ska vara försiktig, man ska helt enkelt inte se dom även om dom springer runt en. Tiken är ju go säger du, så där är det okej.
Men inte om hannen är med, han kan få för sig något. Inte att han tillrätta visar dig, utan han kan göra en tillrättavisning på tiken och du står i vägen.

Du ska aldrig titta hannen i ögonen, sen om du motförmodan skulle bli ensam med denna herre.

Så tänk på en händelse där du har kontroll, inte hotfull utan kontroll över en exp : Någon har ramlat på golvet och det är bara du som kan klara upp allt.

Då du reflexmässigt lyfter huvudet och skjuter ut bröstet rätar på dig och blir 3 cm längre. Du bara är och går förbi, hundar känner din rädsla och kan bli rädda för det du utsöndrar och din kropps hållning. Därför ska man ta en händelse där man utstrålar lugn och beslutsamhet.

Några hundar kan man även avleda med ordet sök. Även hundar som har blivit misshandlade, har någon gång hört det ordet.
Pekar man sen bortåt och säger husse, så kan dom vända om.

Oj så jag tog i men omplacerade hundar är ett stort problem för många, rasen Amstaff eller Pitt är underbara barn och familjehundar.

Min Lana är en Am/pitt mix + att hon även har några droppar rideback i sig. Alltså en sådan alla är rädda för, men det enda hon gör är att pussa sänder en. Hon är också en omplacerad tik, men hon var vara 5-6 vk då jag fick henne. Ingen trodde att hon skulle klara sig, men nu är hon 7 år. :)

Kram kram kram

skogsfen

14 november 2013 17:19

Tack för din långa och intressanta kommentar. Jag skulle aldrig stirra honom i ögonen vet lite hur man beter sig med hundar. Man som du skriver, han är omplacerad och har varit med om en del. Vilket gör att han inte beter sig som man ska. Jag tror att alla raser kan finnas om man bara kan få folk att bli lite hundkunniga, då skulle många hundar slippa bli "oskyldiga" mördare eller slagskämpar.
Kramis från Skogsfen.