Jag tror jag blir galen. Kommer ni ihåg jag skrev att jag var såååå glad att få börja på gympan igen. En torsdag fick vi ordna med Svärmors begravning och lite annat så då hade jag inte tid. Sen blev jag förkyld och kunde inte för det. Nu på förmiddagen i dag ramlade jag i trappen på väg upp så jag är lite blåslagen. Var nere skulle upp och hämta något, kom på att det fanns ju nere. Trodde jag bara kommit ETT trappsteg upp så jag backar utan att titta, det var TRE trappsteg ner. Jag slog dit naturligtvis är ju alltid medveten om mitt knä så jag automatiskt vänder andra sidan till slår i höften och ryggen i golvet och huvudet i byrån. En stor bula i huvudet ont i höft och rygg. Men jag får ju vara glad det kunde ju ha gått mycket värre. Så nu sitter jag här med värmedyna om ryggen och hoppas att det ska bli bra tills i morgon. SÅ jag kan GÅ på DEN  efterlängtade gympan. Ja, jag, vet när man inte lyssnar så ordnar någon annan så att man måste det. Men jag tycker ju om att pyssla här hemma och man behöver ju inte sitta i soffan bara för att man är hemma. Nu gör jag det i a f.

Kramar från slokörad Skogsfe