Hej på er!

Dagar som räknas är dagar man minns eller hur.

En väninna och jag som också gått i pension nu hade en skön dag i går.

Vi åkte in till stan och gick på ett finare ställe och åt en god lunch.

God soppa till förrätt och ett bröd som nog var bakat av änglar. Jag åt lax medan min väninna tog kyckling avslutades med kaffe och kaka.

Så nöjda och mätta begav vi oss in till centrum för lite shopping. Vi hade spetsat oss på lite fika med, men vi var för mätta så det fick vi hoppa.

En jättetrevlig dag med skratt och prat. Så vi bestämde på rak arm att vi skulle göra detta till tradition så vi bokade nästa 1 okt, 1okt blir vår dag.

Ja vi ses ju innan dess, hon är en av Pinglorna, vi bor inte så lågt ifrån varandra och så tränar vi cittra ihop.

Hör ni jag har tänkt på en sak, förr bar man ju inte med sig kameran överallt. Jo en del gjorde/gör det, fotografer och fritidsfotografer men vi andra vi har fått tillgång till detta genom telefonen.

Och det har gjort oss beroende, åtminstone mig. Om detta hade jag inte en aning fören min telefon började krångla, kan ta kort men jag kan inte se dem.

 Och då är det väl ingen mening.

Känner mig så frustrerad när jag vill ta kort, som när jag var på bokmässan och nu då vi var i stan och när Rufus var med mig i skogen.

Kort som jag hade velat dela med er.

Så i morgon ska gubben och jag in till stan i en massa andra ärenden då ska jag passa på att fixa ny telefon också. 

Ha det gott vänner tills vi hörs igen.

Nu ska jag på en promenad med en granne som har tre hundar ååååå det blir inte några foton   .

Kramis.