20:15 i lördagskväll gick strömmen, eller rättare Egon blåste ut den. Mitt i stjärnorna på slottet.Jag hade tänt några mysljus dessa förvandlades till livsavgörande direkt. När strömmen går ute på landet blir det svart, becksvart. Vi satt en stund och pratade men sen gick vi och lade oss. Gubben somnade fort men jag låg vaken och lyssnade på hur Egon rev och slet i träden. Ingen ström på morgonen heller vi fixade kaffe med gasspis och värme med ett batteri så det gick ingen nöd på oss. Men fy vad uttråkad man blir fort. Vi åkte in till stan och åt middag och köpte på oss mer ljus 17:00 kom strömmen tillbaka. 

Nu är allt som inget hänt men ändå så fort strömmen gick så kom känslan vi hade när Gudrun gjorde oss strömlösa i tre veckor, lite avdomnade, lite maktlösa, lite uppgivna.

Nä Gudrun hon finns kvar i kroppen trots att det gått tio år.

Kram på er hoppas ni har ström och mår bra.

Skogsfen.