Ha, ha, ha....

Vänskap är en gåva vårda den ömt.

Denna lilla vers hittade jag på nätet.

Tyckte den var så fin, så jag ville dela den med er.

Mina bloggvänner.

Kramar till de som vill ha.

Skogsfen.

Vänskap ordspråk och citat - Sveriges största samling ordspråk och ...

Detta är vår solvrå här sitter vi tidigt på  våren i lä, längre fram är det för varmt här. Det är en jordkällare och innehåller jättespindlar, kommer på bild senare.

I dag är det en "ledig dag" men då väntar tvätt och golv som vill bli rena. Gubben är i skogen så här är tyst och lugnt.

Satt nyss med Rufus i knäet den stora lunsen vill alltid ha en stund i mitt knä på morgonen. Han väger 7-8kg och min man kallar honom fotbollen, med syfte på rundören.

                                                                                      Jag och Rufus tycker han är lagom. ;) Ett lite suddig kort och ögonen ser lömska ut men han är världens goaste.

Var på bokrea i går och fick lov att begränsa mig, våra bokhyllor är överfulla och jag vet snart inte vad jag ska göra . Har väldigt svårt att göra mig av med böcker men väldigt lätt för att köpa nya, dålig kombination. Iallafall så fick jag tag på nionde delen i en serie som jag sparar på. DAMERNAS DETEKTIVBYRÅ en kul serie av författaren Alexander McCall Smith 

  Som handlar om en kvinnlig detektiv i Botswana och hennes medhjälpare en strikt dam med underfundig humor.  Jag gillar böcker där man blir glad och kan skratta lite och som även innehåller allvar.

Jag har några andra böcker av samme författare och jag gillar honom. Alexander McCall Smith är skotte och uppvuxen i Zimbabwe bor nu i Edinburgh. Professor i medicinsk rätt, och har glimten i ögat.

Men jag har också en mordisk sida som får sin tillfredsställelse i deckare, en favorit där är Karin Wahlberg. Hon är läkare  uppvuxen inte långt från där jag nu bor, Glasriket i småland. Arbetar i Lund och trivs på Gotland sommartid. Hennes böcker handlar om ond bråd död i sjukhusmiljö eller nära anslutning.

                                                                                                                                       Ja det var vad jag hittade på bokrean. Men ska jag vara ärlig så slank det ner några till men de tar jag en annan gång, för nu ropar dammsugaren och jag måste vara klar med städningen till kl  13 för då blir det fika hos grannen.

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Vad du än gör, gör det med glädje då blir det roligare.   

Kram från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Solen värmer jorden, sakta smälter kylans frukt...blir vårflod.

Bild från okänd.

Ja det är inte ofta man tycker tiden är lång, men veckan som gått har varit lång. Ändå tycker jag den gått fort....det går liksom inte ihop. Jag har jobbat sex dagar av sju, varit på två kalas och ett åramöte. Och liksom ändå haft tid att vila och mysa lite. Söndagseftermiddagen, efter ett jobbpass, tittade vi på en film med Jack Nicholson och bara slappade. Så jag tycker det har varit en bra vecka. Lång för att jag gjort så mycket och kort som alltid då man ska ställa sig på vågen. Har det redan gått en vecka??? 

Ja det har det och i dag så var det nervöst att sätta fötterna på den förädiska lena ytan och vänta medans strecken snurrade...jag höll andan. Och till min förvåning så hade 0,6kg försvunnit, fast det är klart JAG tänkte noga på vad jag åt på kalasen.

Men tillbaka med funderingar kring tid. Tid är lika för alla ändå så uppfattas den olika, en del tycker de har hur mycket tid som helst och andra får den inte att räcka till. Men ändå så är den exakt lika för alla. Det måste bero på vad vi använder vår tid till, eller är det något i vår hjärna som styr. Eller är det beroende av vad det är man gör, om det är roligt eller tråkigt. Min vecka var fullproppad med både roligt och tråkiga rutiner och ändå så upplevde jag den som en bra vecka lång på ett sätt men kort på ett annat sätt. Kort inte bara detta med vågen utan   ops nu var den slut nu är det måndag igen. Lång när jag tänker tillbaka på allt jag hann med. Bra för jag stressade inte.

Så hur har er vecka varit kort eller lång?  

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Lev inte snabbare än din skyddsängel kan flyga. (okänd)

Han är inne på det jag har lurat på länge upplever vi vår omgivning lika, eller??!!

Hittade detta och ville bara dela med mig.

KRAM.

I dag har jag en ledig dag och om en stund ska jag ta en långpromenad i solskenet. Har varit på två kalas i veckan och i kväll blir det ett Årsmöte. Så mina viktproblem kommer nog att kvarstå på måndag.

Jag har varit inne hos er på era bloggar innan och man kastas in i det ena efter det andra. Både i glädje och sorg har jag vandrat med i, denna morgon. Någon hade datastrul, vilket kan driva en till vansinne.

Någon hade skrivit om barnuppfostran med aga, vilket får alla mina sinnen att vända ut och in på sig. Det är så oerhört svårt för mig att läsa om barn, och djur med, som far illa. Jag lever mig in i och känner precis hur de känner, vill bara skynda att hjälpa, krama, och tala om att allt ska bli bra. 

Så var det några som skrev om andlighet om att man ska vara positiv och tacksam. Det skriver jag under på, vi har så mycket att vara tacksamma för. I mitt yrke ser jag människor yngre än mig som inte har fått samma chans i livet som jag. Som inte kan röra sig fritt eller ens tala, helt utelämnade till andras omsorg om dem. Tänk dig att sitta i solen och vara törstig och inte kunna förmedla denna känsla, detta behov. Utan vara helt utelämnad till att andra ska se till att du får ett glas vatten, just precis, när du behöver det.

Jag brukar tänka: hur skulle du vilja bli bemött om det var du som var i deras situation, Ulla. Efter den tanken försöker jag jobba. Sen tänker jag också på hur mycket vi har att vara tacksamma över,och som jag tror att vi har väldigt lätt att ta för givet. Gå, stå, tala, höra, se, känna, lukta, äta, kissa, bajsa, njuta, uppleva, göra själv, bara vara, se samband, le, skratta, känna tillit, känna smärta, och mycket mycket mer.

Tandläkarbesök, hundpromenader och ridstund som kändes bättre än på länge, en av er har just nu en fototävling. Ja det var en givande bloggrunda i dag, som alltid.

En fin stund var när jag läste Primrose blogg om  hur de blivit erbjudna att få delta i när hennes pappa blev lagd i kistan. Och hur hon hade upplevt detta som en fin stund.

Foton från era promenader och era husdjur och era liv gör att man känner sig med, deltar i det ni håller på med. Vi bor i ett långt land jag har blogg vänner från syd till nord och jag älskar er alla, ni tillför mycket i mitt liv. Vi känner inte varandra, vi skulle kunna mötas och stå alldeles bredvid varandra utan att veta om det. Ändå så vet vi mycket om varandra, men vi skulle inte känna igen varandra om vi möttes. Så vad är då vänskap  är det våra själar som möts här eller är det då vi känner igen varandra på utseende? Jag tror inte man kan känna vänskap bara på utseende. Utan det måste vara en kommunikation och det har vi ju här på bloggen.

Kramar till er alla från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Vänskap är en gåva från själ till själ, ge och ta emot.

Vet ni vad jag köpte för min vinst, jo er par halkskydd,ha,ha. Jag skulle in på apoteket och köpa tandpetare ni vet sådana där i olika färger, heter nog mellanrumsborste. Då kom jag på att jag hela vintern tänkt köpa halkskydd, och nu tyckte jag att jag kunde slå till, sagt och gjort. Här kommer föresten bildbevis på min rikedom.

Kika på den här blomman är det någon som vet vad det är för något                      

I dag ska jag slipa ett bord och måla om, gubben är på scouterna så jag har alla utrymmen för mig själv. Såg på TV i morse att det ska komma mer snö, hoppas det är sista rycket för denna vinter. Den får stanna nästa vecka med för då har barnen sportlov och några av dem gilla nog snön. Men sen vill vill jag ha vår det vill fåglarna med hörde några av dem ta ton....så det är på gång.   

Såg föresten något ovanligt, för mig  i a f. När jag körde till jobbet så flög en fågel stor som en trast före bilen och vände sig upp och ner och flög alltså på rygg och sen tillbaka på rätt håll och på rygg igen. Sen delade våra vägar på sig jag var tvungen att följa vägen. Är det ett naturligt beteende eller var den sjuk?

Ha en fin lördag. Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Le och hela världen ler med dig