Hej på er!

En känd konstnär har vid ett flertal gånger blivit hotad och fått leva sitt under rädsla. Det förstår jag kan vara mycket obehagligt och med rätta blev förföljaren dömd till 10 år.

Men vad jag inte förstår är att här blev en man dömd till 2 år när han körde onykter utan körkort och dödade en liten flicka på 2 år.

Dessutom var det inte första gången han körde onykter, misste körkortet på det viset. Han hade tillgång till bil eftersom den inte får tas i beslag även om han upprepade gånger kör onykter och utan körkort.

Jag menar vad hade inte denna lilla flicka kunat utvecklats till, det får vi aldrig veta. Kanske just hon skulle komma på  hur vi skulle kunna bota dödliga sjukdommar. 

Hur mäter man värdet av en människa?  Hur räknas straffet ut för olika brott? Är inte att döda det största brottet?

Ibland förstår jag mig inte på rättvisan.  

Kramar till er alla från Skogsfen.  

Natten till Söndagen Trettondagsafton gick min Svärmor hastigt bort. Det är klar att vi väntade det för hon var 95 år, men ändå inte nu. Hon var så pigg in i det sista. Personalen hade inget märkt utan de hittade henne på natten avliden. Så sent som annandagen var vi där med vårt kalas och då var vi alla samlade (17) vi är så tacksamma för att vi fick uppleva denna tradition med henne så pigg en sista gång. Jag saknar henne mycket för min svärmor var en mycket glad och posetiv person. Jag hörde henne aldrig säga ett enda ont eller negativt ord om någon och det tycker jag är storartat. Lika mjukt leend som i sina levandes dagar låg hon så fridfullt där i sin säng, hon såg så nöjd ut.

Så lilla Svärmor vila dig nu efter ditt dagsverke.

Hallojs!

Nu har jag varit ledig i 4 dagar och det känns som mycket längre. Kanske för att jag har utnyttjat tiden till att gör saker för mig. Jag har städat skrivbordet, rensat anslagstavlan, sorterat böcker, skrivit in mitt nya schema och allas födelsedagar i almanackan, och dessutom shoppat och tränat. Ledig i dag och i morgon med, kalas.

Tränat ja, det var med de nyinköpta stavarna. Jag gick ca 4 km ganska raskt med stavar som fjädrade. I början kändes det lite konstigt för de gav inget stöd utan pumpade liksom. Efter ett tag så gick det riktigt bra, mycket tuffare än jag trott blev helt genomsvettig. Men det kan ju bero på oträning med ;)

Efter jag duschat började det kännas i armarna och faktiskt lite i låren med. Så jag var säker på att jag skulle ha svårt för att komma upp ur sängen i dag, konstigt nog känner jag ingenting i dag.

Hoppar över idag men i morgon så kör jag ett pass till. Ska börja på gympa med, dit längtar jag. Har förut i många år gått regelbundet på gympan men efter jag började som per. ass. har jag jobbat så oregelbundet så jag har inte kunnat gå mer än då och då. Så då blev det inte alls till slut. Men nu så tar jag tag i det igen. Känns bra. 

Ska prova mitt nya fotbad idag, fick det i julklapp. Hade haft lite funderingar på att köpa ett nytt för det är säkert 10 år gammalt och vatten och el är ju rätt osäkert. Men detta hade jag inte sagt till någon så jag blev glatt överraskad när vi delade ut julklapparna.

Men vad jag babblar om mig själv hela tiden är det så ego jag kommer att vara år 2014.....nej det hoppas jag inte.

Filmen som vi såg på nyårsafton var mycket roligare än förväntat. Jag har läst boken och visste ju historien, men att se Robert Gustavsson sminkad till hundraåring var en upplevelse. Skrattade högt flera gånger åt en på många sätt sorglig historia.

Det är en konst att få folk att se mord och död på ett humoristiskt sätt.

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Att tänka på sig själv kan vara den bästa gåvan till andra.

Har köpt nya gåstavar.

Sådana som fjädrar har inte använt dem än, nyinköpta för dagen.

Vi hörs

Kramar i massor till er alla.

Ett ord på vägen: Tiden står inte still även om vi gör det, använd tiden till något som berör dig. 

GOD FORTSÄTTNING ALLA MINA VÄNNER!!!

Nytt år men egentligen så är det bara en fortsättning på en räcka som är mitt och era liv. Vi delar upp det i sekunder och minuter, dagar och år bara för att vi vill ha lite ordning. Kunna hänga upp saker som hänt och ska hända och visst gör det livet enklare för oss. Jag undrar hur mitt liv skulle se ut om jag inte hade en almanacka....här har ni mitt liv sen 1999.

Inte för att jag är viktigt på något vis men jag måste skriva upp allt annars glömmer jag det. Är livrädd glömma något viktigt. Mina arbetstider är i 6 veckors perioder, olika för varje vecka. Så det gäller att veta vilken vecka man är i. Just nu är vi i vecka 6 det innebär att jag jobbar tis, ons, tor nej visst ja tor är borta nu och i dag har jag tagit ledigt. Tyckte att det passade att ta ledigt första dagen på detta år, liksom sätta ner foten direkt. På tal om att glömma så glömde jag något viktigt före jul, mamma.

Hon skulle till docktorn och jag skrev upp tid och dag, men sen bestämde vi att jag skulle komma tidigare så vi skulle äta ute innan läkarbesöket, det skrev jag inte upp. Rörigt var det också före jul en av mina brukare hamnade på lasarettet och just den dagen så skulle brukaren hem. Jag jobbade och hade ordnat så någon annan kom och följde brukaren hem. Mamma hade jag bara läkartiden i huvudet. På väg till henne ringer telefonen och det är lilla mamma som undrar var jag är??? Att vi skulle äta först var bara borta. Så jag kan inte leva utan en almanacka och den måste dessutom vara en korrekt ifylld sådan.

Jag kikade i några av väggamanackerna  vissa saker var obegripliga som: 31/10-10 kl 11:00 "kontihation" vad är det?Hade det varit maj kunde det varit konfirmation men jag  skriver oläsligt. Den 19/8-99 "gick hem 3 tim" från vad och varför hade varit bra att skriva med. Den 13/12-99 fastade kl 18:oo-till 8:oo morgonen därpå. Hade varit bra skriva varför säkert ett prov men jag minns inget. Den 11/11-05 (WB ej). 

Brukar inte lova något nyårslöfte men i år så lovade jag att skriva tydligt vad jag ska göra, och med vilken, och exakt tid. 

Ibland har jag bara skrivit en tid och då vet inte ens vad det är jag SKA göra.

Så ni förstår jag gör det inte lätt för mig och min gubbe. Ändå så går det bra för det mesta.

Kram på er och se upp med tiden för den smiter ibland, Ha ,ha...

Skogsfen.

Hej igen!!!!

Här spelar vi spel ofta både med barn och utan barn. När gubben och jag spelar kan det ta en hel eftermiddag och med pausar emellan. Det spel som alla vill spela är Alfapet.

Jag har lärt mig mycket genom det inte minst stavning. Sist vi spelade VANN jag här nedan kommer bildbevis.

Klicka på bilden så blir den större.

Oftast får jag storstryk som syns på förra omgången. Men det gör inget vi tycker alla det är ett bra spel. Det är jag som är U gubben A

Så till något helt annat, jag var hos en av mina brukare för sista gången i går. Jag går ner till 50% nu den förste och då blev det så att jag fick all den tiden hos den ene av mina brukare. Min chef fick välja för JAG kunde inte göra det.

Det är så svårt att förklara för någon som man inte vet om de förstår allt eller misstolkar något. Jag har varit hos denna brukare i fyra år och under den tiden har det blivit stor förändring. Det är en strokepatient och det blir bara sämre och sämre. Brukaren kunde uttrycka sig med ord och huvudskakningar tydligt då jag började men nu vet vi inte längre om vi får svar när vi frågar. Frågan är om det bara beror på motorik eller om det är djupare skada. Vi grät båda iallafall och jag lovade hälsa på.

Det är overkligt på något vis, allt i hopa. Att jag nu är pensionär och kan sluta jobba när jag vill. Jag tror jag står framför ett av de berömda vägskälen. 

Nyårsafton går vi alltid på bio det har vi gjort i många år oftast tidigt på eftermiddagen så vi hinner med kalas på kvällen. I år ska vi se "Hundraåringen...." och jag fick 30 kr i rabatt för att jag blivit pensionär.   

Gott slut och gott nytt år på er!

Ett ord på vägen: Livet är en resa där vi lär under resans gång och allt kan hända, precis allt. Det gäller bara att hantera det och det är det vi lär oss under resan. 

Hej på er!!!

Ja här har varit fullt upp julkalas på julkalas och mellan det har jag jobbat eller lagat mat. Låter jobbigt när jag skriver det men det har det inte varit utan bara kul. I dag är vi själva gubben och jag och vi sa att vi bara skulle slappa, men en liten snabb datavända och en liten prommis hann vi med iaf.

En liten tjej på 19 månader har varit på besök och hon tog nog den mesta tiden för vad vi än gjorde så var hon i centrum, så klart. Två pigga bruna ögon följde en vart man gick. Hon förstod inte vad vi sa för hon är från Thailand. Mina katter gillade hon, tyvärr var den kärleken inte besvarad och hon stod ofta i fönstret och pekade och sa mao, mao. 

Våra katter är inte förtjusta i främmande över huvud taget och är de dessutom av modell mindre, så försvinner kissarna  ut i skogen kvickt.

Min son är förlovad med mamman och hon är i Sverige för första gången och vi har knagglat oss fram på Engelska och det var inte alltid så lätt. Men det finns händer att använda med, och vill man så går allt så mycket lättare.

Nu ska jag och gubben spela ett spel och njuta av vår egen tid för hur än det är så blir det stimmigt med fler än oss i huset. Missförstå mig inte jag har fått träffa min sons kärlek och naturligtvis njutit av deras sällskap och andras med. Men jag säger som katterna att det är vi som bor här och vi trivs gott med bara varandra. 

Jag hoppas ni har haft det bra i Jul. Önskar er alla allt gott.  

  Bilden är lånad på nätet.

Ett ord på vägen: Vi är kanske olika men i hjärtat är vi lika, överallt.  

Hej igen!!!

Ja nu är jag här igen men bara en snabbis. Julen kliver fram med jättesteg. Förstår det inte riktigt, det var ju nyss sommar.

Tittar man ut så kan det vara oktober för det slaskar och blaskar och är allmänt trist väder.

Inomhus däremot är det ljust och mysigt nu när stjärnor och ljusstakar lyser överallt. Jag tillhör den skara som älskar julen, alla gamla tomtar och pynt som liksom jag blivit lite skavda ska fram. Det har blivit en del av mitt liv och jag vill ha de gamla sakerna runt mig. Jag är inte emot det nya men jag tycker att de gamla sakerna är mer jag. Ser i butiken svarta tomtar och ljusstakar...nej inte för mig.

Jag har väninnor som tagit de nya till sig och jag tycker det är fint när jag ser det hos dem....men inte hos mig. Något inom mig protesterar starkt när jag får för mig att i ÅR så ska jag köpa nytt.

Så jag plockar fram mina kära gamla saker (ja det finns en och annan ny med) men det är de gamla de som varit med mig länge, någon sen jag var liten, som betyder något.

Så ni förstår att jag samlar inte på julsaker som jag samlar på grodor, det står inte tomtar överallt utan sparsmakat med kära vänner.

Här är det två som möts, en ny och en gammal.  

Den gamla har mössen gnagt på. Det var när barnen var små och då tyckte min dotter att han skulle få hennes sockar som hon haft som bebis, de har han fått behålla. Skägget fick jag också putsa till det var betydligt längre, rocken är lagad bak. Men visst är han FIN. Den ny är inte äten på, ha, ha så hans skägg räcker för båda.

Det skiljer ca 50 år mellan dem. Men det är den gamla som står vi den öppna spisen på hedersplats och det är denna tomte som MÅSTE stå där och hälsa alla gäster välkomna.

Jag fick honom av min lillebror när jag var ung minns inte riktigt men ca 15 år och sen dess är han en av de mina.

Nu ska jag bryna kål och pyssla lite så det blir jul här med. Ha det gott alla mina vänner och...

...en stor kram från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Kärlek är det enda som man kan slösa med och det blir mer och mer av det.(okänd)