Skogsfen

Direktlänk till inlägg 3 februari 2013

Inblick i framtiden?

Av skogsfen - 3 februari 2013 14:27

 


Sådana här foton triggar igång min fantasi, frågor poppar upp. Vart tar vägen vägen? Vilka har gått här? Vart skulle de? Var de glada? Var de troll eller människor? 

Nu är just inte denna vägen så fantasitriggande, för jag vet vart vägen leder och jag har själv tagit fotot. 

Men just sådana här kort eller målningar där en väg leder rakt in i fantasins värld. De tycker jag är spännande.

Jag kan bli stående hur länge som helst och spinna på en historia och undra hur det var en gång för länge sedan.

Det är mitt hus som skymtas uppe bland träden, rättare ladugården och ett uthus. Själva huset är bakom och syns inte på bilden.

Vi har bott här ute i ca 15 år och jag har aldrig trivts så bra någonstans som här, detta är hemma för mig. Skogen runt knutarna, tystnad och frihet, här kan jag andas.

Det är märkligt, ibland rör man vid sitt öde tidigt fast man inte vet det. När barnen var små så gjorde vi utflykter med bil ibland. Tog fika och åkte ut till någon skogsbacke, ibland plockade vi bär, ibland bara fikade vi. Barnen gillade att vara i skogen så det blev ganska så ofta. Så därför är det lite konstigt ändå detta jag nu ska berätta.

Många år senare och med min nuvarande man kom vi till detta ställe. Vi sökte hus på landet. Det hade var en liten annons i tidningen som vi hade missat, men snälla arbetskamrater som visste att vi sökte hus på landet tipsade oss. När vi kör på vägen får jag en sån där känsla och plötsligt kommer jag ihåg, att min dåvarande man och jag och barnen kört här ca 20 år tidigare. Kommer ihåg att jag tyckte huset låg så fint och att huset mittemot låg inte lika fint. Man kan ju undra varför detta hus fastnade, vi körde förbi många fina hus under våra skogsutflykter. Bilden ovan är just från den vägen som visade mig min framtid, fast jag aldrig tänkte på det förens vi åkte där 20 år senare. 

Ja nu bor jag här som sagt och stortrivs...var det någon som vill ge mig en glimt av framtiden där då en varm sommardag, man kan ju undra. Vad tror ni?


Kramar från Skogsfen.

  


Ett ord på vägen: Tro på framtiden man vet alltid att den kommer.

 
 
primrose

primrose

3 februari 2013 21:15

Va kul at du såg huset redan då ,-)) ja det var en försmak om vad komma skulle, härligt ,-)
Det ser mysigt ut, även om jag själv skulle få lappsjuka av att bo ensamt så där!
Jag är mycket ensam när gubben jobbar, han kommer ju hem på kvällarna, men jag vill gärna höra andra och se andra.
Det är så olika hur vi är funtade ,-)
Nu har jag alla fall fotat dom två stora grodorna jag älskar, dom visas snart ,-)))
Kul att du fantiserar om vägslut, vad som hänt och hur det ser ut efter det man inte ser.
Du skulle nog börja skriva böcker ,-)
Kan det vara nåt? ,-)
Ha det fint, KRAM Primrose ,-)

http://enrosafluga.blogspot.com

skogsfen

4 februari 2013 15:03

Har väninnor som inte skulle våga vara här själva tycker det är alldeles för ensligt. Men risken för att råka ut för något tror jag är "lättare" i stan.
Ser fram emot att få se dina grodor.
Jag skriver faktiskt redan lite, både dikter och noveller.
Kram från Skogsfen.

 
Spanaren

Spanaren

4 februari 2013 07:36

Så mysigt du bor. Är det längre avstånd till dina grannar? Det du berättar påminner om vår känsla för vårat torp.

Vi är ute och åker med svägerska och svåger och dom visar oss detta torp som är till salu. Vi blir jättekära! Berättar detta senare för min sjuka mamma (visste inte om det då) och hon säger det huset vill jag ha. Hon vill komma närmare oss. Sammanlagt i 3 veckor bodde hon där innan det blev sjukhem och en för tidig död. Huset är nu vårat. Visst är det som att hus vill säga att vi vill att just du ska bo eller vara här. Det var likadant med mammas hund ... vi byggde upp speciella känslor mellan oss. Tack för att du visade och berättade var du bor osv. /kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

skogsfen

4 februari 2013 14:58

Ja så är det, huset vill eller om det är bestämt sen innan så hamnar man där man ska. Grannens hus ligger mer ute vid vägen och skogen mer inpå, vårat har öppet runt tre sidor och en liten bergskulle på den fjärde.
Det var synd att din mamma inte fick vara där så länge. Men nu är det ditt, och det var meningen.
Kram från Skogsfen

 
Moonlightshadow

Moonlightshadow

4 februari 2013 12:04

Så är det. Mycket av det som händer är förutbestämt (tror jag i alla fall) och jag har nästan alltid vetat vart jag kommer att hamna när det gäller boende, har bara känt det på mej när jag sett ett hus att "här kommer jag bo en dag". Nu söker jag huset/stugan på en fin plats på landet men jag har inte hittat den än, men snart. :)

Ni ser ut att bo jättefint! Det påminner om platsen där jag växte upp. Kram!

http://www.moonlightshadow.bloggplatsen.se

skogsfen

4 februari 2013 14:50

Du hittar ditt hus när det är dax, visst bor vi fint älskar denna plats. Kram /Skogsfen

 
Ruth

Ruth

5 februari 2013 10:48

En fin berättelse, ödet var utstakat så att ni fick bosätta er där i skogen, men nog var ditt boende förutbestämd, livet är förunderligt.
Kramen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

skogsfen

5 februari 2013 11:08

Ja jag tror också att det var så. Livet är verkligen fantastiskt och förunderligt.
Kramar från Skogsfen.

 
kristina

kristina

5 februari 2013 16:02

Vilket fint inlägg. Jag tycker så mycket om små vägar och lansbygd. Jag brukade cykla ensam på småvägar och precis som du fantisera och bara njuta av sden friska luften.
det gäller att lyssna på de kloka råd vi får från universium, och det gjorde du.
Riktigt goa kramar till dig och tac för en mycket fin berättelse.

http://kristinakickibloggplatsen.se

skogsfen

5 februari 2013 21:03

Cyklar du förbi hos mig blir det kaffe. :)
Jag visste inte om det förens vi körde där, att jag kom i håg och att arbetskamrater tipsade. Jag har känt från dag ett att allt här är gott. Vissa delar av huset är från slutet av 1700-talet. Så huset har en lång historia.
Kramis från Skogsfen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av skogsfen - 21 november 2016 16:09

...jag skrev ju att jag skulle uppdatera om det blev något täcke eller inte. Här kommer det lite bilder.           Började med att sy remsor till en lång remsa, vek sydde ihop och klippte upp, vek sydde ihop och klippte upp tills det var la...

Av skogsfen - 9 september 2016 16:16

Snart bara om någon timme kommer mitt näst älsta barnbarn på besök. Hon bor numera i England men är hemma på kort besök. Ska bli så kul träffa henne och få höra lite skvaller från England. Jag har fyra barnbarn i ålder mellan 6-24 år Alla åldrar har ...

Av skogsfen - 2 september 2016 10:26

Hej på er! Ja nu börjar alla saker hända. Efter en skön och vilsam sommar börjar livet spåra in i vanor igen. Varje måndag mellan 10:30 till 11:00 läser jag för några intresserade på ett äldreboende, längden av läsningen varierar beroende på åhörar...

Av skogsfen - 31 augusti 2016 12:00

....i en serie som gått på TV, Downton Abbey. Jag brukar inte titta på serier p g a att man måste vänta en hel vecka till nästa o s v. Men i bland har det hänt denna hoppade jag i alla fall över då när den gick på TV. Hörde många kommentarer om den o...

Av skogsfen - 22 augusti 2016 18:48

Hej på er! Ja nu har jag äntligen tagit mig i kragen och satt mig vid datorn. Min sommar har varit fantastisk på många vis, men klart det finns det som inte varit så roligt också.   Först var vi på Kreta i maj hade fint väder och jag lyckad...

Presentation


Jag är som jag skrivit på Presentationen , skrivglad, läsglad, matglad och bara glad

Allt på denna blogg är mitt.

Don't touch my site

SMILE

        

                 

                       
 

Skriv något magiskt ♥

Senaste inläggen

Länkar

Arkiv

Kategorier

Du frågar jag svarar.

2 besvarade frågor

Vem är här?

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
<<< Februari 2013 >>>

VÄDRET

Rufus.

 

Ronja.

 

Spöket

 


Ovido - Quiz & Flashcards