I dag är det ett år sedan min vän och före detta svägerska gick över till andra sidan. Jag har fortfarande svårt att förstå att hon inte finns mer här på jorden.

Kunde inte radera hennes telefon nr från min mobil, först när jag bytte telefon så la jag inte in det bara. Hon var, är, den person som jag känt längst i livet förutom min familj. Vi var väldigt mycket tillsammans när vi var svägerskor, vi hade samma intressen som svamp och bärplockning. Handarbete var ett annat ämne som vi djupdök i tillsammans. Så skildes min fd. man och jag, jag och min svägerska  försökte hålla ihop men det kom liksom av sig(svåra ställningstagande som inte behövts tas) och vi kom också ifrån varandra. Men så en dag så stötte vi ihop på en affär och insåg att vi måste träffas igen. Det gjorde vi, men sjukdomen kom och vi hann aldrig riktigt ikapp igen. Jag saknar henne oerhört mycket men jag vet att vi  kommer att träffas igen någon gång.

Hon blev 65 år och dog i lungcancer och kol pga rökning. Jag rökte också då i början när vi var svägerskor, men slutade när jag såg min dåvarande svärfar (hennes pappa) dö just i det som hon sen dog av. 

Så govänner låt aldrig något komma emellan hur litet eller stort det än är, red ut det, det var hon och jag helt överens om. Är så innerligt tacksam för att vi han göra detta för ingen av oss visste ju att vi hade så kort tid kvar.

Kramar från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Upprepar det som står ovan låt inget komma emellan vänskap.