Hej alla vänner!

Denna helg har vi delat upp min svärmors hela liv som de sista åren hölls på ca 65 kvadratmeter. Min svåger och svägerska har varit nere och vi har tillsammans delat upp och städat ur hennes lägenhet. Det var ett svårt uppdrag att dela och slänga och till sist efter städandet stänga dörren för allra sista gång. Vi har skrattat och gråtit och bara suttit tysta och förundrats över livet och döden. Det är två bröder som nu inte längre har någon förälder i livet. Min man sa en av dessa nätter efter att vi stupade i säng. -Det är overkligt att mamma är borta och att vi nu går där i hennes lägenhet och avslutar hennes liv, ja jag fattar nog inte riktigt att mamma ÄR borta. Så är det nog när det går så fort, men jag tror att även om det blir mer påtagligt att slutet är nära så ÄR det svårt för barn att förstå att nu är det slut.

Vi har på ett värdigt sätt delat och vi har hela tiden varit överens. Vi gjorde så att vi gick igenom vad som fanns och sedan gjorde bröderna var för sig en lista på vad som de ville ha. Lottdragning för första valet och sedan fick de välja varannan gång. Inte ett ont ord eller någon som höjt rösten precis som min svärmor var fick hon sitt hem avslutat. Jag avslutar detta blogginlägg med en dikt jag skrev till min svärmor dagen efter hon gått bort.

Min svärmor somnade in den 5/1-14, hon lärde mig att vi alla är lika värda. 

Min Svärmor.

Hon levde sitt liv i tillit 
lade sin hand i Guds 
aldrig ett ont ord 
aldrig en fnysning 
aldrig aldrig åt nån 

Hon levde sitt liv förnöjsamt 
lade sin hand i Guds 
alltid glad 
alltid nöjd 
alltid tillfreds med allt 

Hon lärde mig 
genom sin livsstil 
att allt är som det ska 
att allt inte går att uppnå 
men att allt är bra ändå 

Hon finns inte mer ibland oss 
hon har som hon sa...fått gå hem 
nu finns hon bland guds alla änglar 
och vi saknar en ängel hos oss 

© Skogsfen